Przygotowane na koronawirusa SARS-CoV-2? W poszukiwaniu uwarunkowań reakcji na pierwszą falę pandemii COVID-19 – przypadek Warszawy i Sztokholmu
PDF (English)

Słowa kluczowe

miejska administracja samorządowa
pandemia COVID-19
Warszawa
Sztokholm

Jak cytować

Glinka, K. (2023). Przygotowane na koronawirusa SARS-CoV-2? W poszukiwaniu uwarunkowań reakcji na pierwszą falę pandemii COVID-19 – przypadek Warszawy i Sztokholmu. Przegląd Politologiczny, (4), 57–70. https://doi.org/10.14746/pp.2022.27.4.5

Abstrakt

Artykuł porusza problematykę aktywności miejskiej administracji samorządowej w okresie pandemii COVID-19. Celem artykułu jest udzielenie odpowiedzi na pytanie o czynniki determinujące reakcję na tzw. pierwszą falę pandemii COVID-19, jaka była udziałem administracji samorządowej dwóch europejskich miast: Warszawy (reakcja „twarda”) oraz Sztokholmu (reakcja „miękka”). W związku z hipotezą, że predyktywny i responsywny potencjał miejskiej administracji samorządowej Warszawy i Sztokholmu różnicuje ich reakcję na tzw. pierwszą falę pandemii COVID-19, zdecydowano o wykorzystaniu kilku metod badawczych: analizy porównawczej, analizy aktów prawnych, analizy danych statystycznych oraz elementów analizy systemowej. Przeprowadzone badanie udowadnia, że trudno wskazać na zależność pomiędzy potencjałem predyktywnym i responsywnym miejskiej administracji samorządowej Warszawy i Sztokholmu a jej reakcją na tzw. pierwszą falę pandemii COVID-19. Źródeł odmienności owej reakcji należy zatem poszukiwać w innych czynnikach.

https://doi.org/10.14746/pp.2022.27.4.5
PDF (English)

Bibliografia

Ai S., Zhu G., Tian F., Li H., Gao Y., Wu Y., Liu Q., Lin H. (2020), Population movement, city closure and spatial transmission of the 2019-nCoV infection in China, “medRxiv”, February 05. DOI: https://doi.org/10.1101/2020.02.04.20020339

Alavi M., Leidner D. (2001), Knowledge management and knowledge management systems: Conceptual foundations and research issues, “MIS Quaterly”, 25(1). DOI: https://doi.org/10.2307/3250961

Ansell C., Boin A., Keller A. (2010), Managing Transboundary Crises: Identifying the Building Blocks of an Effective Response System, “Journal of Contingencies and Crisis Management”, 18(4). DOI: https://doi.org/10.1111/j.1468-5973.2010.00620.x

Arnberg F. K. (2017), Utvärdering av Stockholms läns landstings katastrofmedicinska insatser vid attentatet på Drottninggatan den 7 april, 2017. Del II – En utvärdering av SLL:s krisstödsinsatser, http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1177143&dswid=-413, 09.09.2022.

Asp V., Blomstrand R., Deschamps-Berger J., Levy-Nilsson S., Narby P., Sandberg D. (2019), Besten besegrad – Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 2018, FHS-beteckning: 664/2018.

Batty M. (2020), The Coronavirus crisis: What will the post-pandemic city look like?, “Environment and Planning B: Urban Analytics and City Science”, 47(4). DOI: https://doi.org/10.1177/2399808320926912

Boin A., ‘t Hart P. Stern E., Sundelius B. (2017), The Politics of Crisis Management – Public Leadership Under Pressure, Cambridge University Press, Cambridge. DOI: https://doi.org/10.1017/9781316339756

Boin A., Bynander F. (2015), Explaining Success and Failure in Crisis Coordination, “Geografiska Annaler: Series A. Physical Geography”, 97(1). DOI: https://doi.org/10.1111/geoa.12072

Bucsky P. (2020), Modal share changes due to COVID-19: the case of Budapest, “Transportation Research Interdisciplinary Perspectives”, 8. DOI: https://doi.org/10.1016/j.trip.2020.100141

Cartenì A., Di Francesco L., Martino M. (2020), How mobility habits influenced the spread of the COVID-19 pandemic: results from the Italian case study, “The Science of the Total Environment”, 741. DOI: https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2020.140489

Coccia M. (2020), Factors determining the diffusion of COVID-19 and suggested strategy to prevent future accelerated viral infectivity similar to COVID, “The Science of the Total Environment”, 729. DOI: https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2020.138474

Connolly C., Ali S. H., Keil R. (2020), On the relationships between COVID-19 and extended urbanization, “Dialogues in Human Geography”, 10(2). DOI: https://doi.org/10.1177/2043820620934209

de Haas M., Faber R., Hamersma M. (2020), How COVID-19 and the Dutch ‘intelligent lockdown’ change activities, work and travel behaviour: evidence from longitudinal data in the Netherlands, “Transportation Research Interdisciplinary Perspectives”, 6. DOI: https://doi.org/10.1016/j.trip.2020.100150

FHS (2020), Försvarshögskolan. Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Stabsutvärdering. Stockholms stads centrala krislednings (CKL) hantering av covid-19 under den initiala fasen, 4 februari–1 september 2020, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/stabsutvardering---stockholms-stads-centrala-krislednings-ckl-hantering-av-covid-19-under-den-initiala-fasen.pdf, 10.09.2022.

Ganguly S., Gupta A., Arora S., Arora N. (2022), Impact of Pandemics, in: Integrated Risk of Pandemic: Covid-19 Impacts, Resilience and Recommendations, ed. M. K. Goyal, A. K. Gupta, Springer, Singapore.

Glinka K. (2020a), E-komunikowanie polityczne w warunkach pandemii COVID-19 – doświadczenia małych miast województwa dolnośląskiego, „Polityka i Społeczeństwo”, 4(18). DOI: https://doi.org/10.15584/polispol.2020.4.7

Glinka K. (2020b), Polityka miejska w marketingu prezydentów największych miast Dolnego Śląska, Wydawnictwo Adam Marszałek, Toruń.

Glinka K. (2020c), System Conditions of Urban Policy in Poland and Hungary, in: Urban Policy System in the Strategic Perspective: From V4 to Ukraine, ed. by K. Glinka, Peter Lang, Berlin. DOI: https://doi.org/10.3726/b17772

Glinka K. (2021), The biggest Polish cities in response to the first wave of the COVID-19 pandemic. The perspective of municipal self-government administration, „Przegląd Politologiczny”, no. 2. DOI: https://doi.org/10.14746/pp.2021.26.2.4

Governo (2021a), Processutvärdering Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin under 1 mars–30 september 2020, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/processutvardering---stockholms-stads-hantering-av-covid-19-pandemin-marsseptember-2020.pdf, 10.09.2022.

Governo (2021b), Fördjupad analys av äldreomsorg Utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin. Utvärderingsperiod mars 2020 till och med februari 2021, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/fordjupad-analys-av-aldreomsorg--utvardering-av-stockholms-stads-hantering-av-covid-19-pandmin.pdf, 10.09.2022.

Governo (2021c), Fördjupad analys av ledarskap Utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin. Utvärderingsperiod februari 2020 till och med februari 2021, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/fordjupad-analys-av-ledarskap_anpassad.pdf, 10.09.2022.

Governo (2021d), Fördjupad analys av utsatta områden Utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin. Utvärderingsperiod februari 2020–februari 2021, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/slutrapport-fordjupad-analys-av-utsatta-omraden-tga.pdf, 10.09.2022

Governo (2021e), Lärdomar från verksamheter för barn och unga Utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/lardomar-fran-verksamheter-for-barn-och-unga-2022-stockholms-stads-hantering-av-covid-19-pandemin.pdf, 10.09.2022.

Governo (2021f), Slutrapport Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/slutrapport-hantering-av-pandemin_anpassad.pdf, 10.09.2022.

Granåsen M., Olsén M. (2019), Att leda brandbekämpning eller indirekt eld? Analys av militära ledningssystems tillämpbarhet för kommunal räddningstjänst. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI-R-4883-SE, December 2019.

Honey-Rosés J., Anguelovski I., Chireh V. K., Daher C., Konijnendijk van den Bosch C., Litt J. S., Mawani V., McCall M. K., Orellana A., Oscilowicz E., Sánchez U., Senbel M., Tan X., Villagomez E., Zapata O., Nieuwenhuijsen M. J. (2021), The impact of COVID-19 on public space: an early review of the emerging questions – design, perceptions and inequities, “Cities & Health”, 5(S1). DOI: https://doi.org/10.1080/23748834.2020.1780074

Huber G. (1991), Organizational learning: The contributing processes and the literatures, “Organization Science”, 2(1). DOI: https://doi.org/10.1287/orsc.2.1.88

James P., Das R., Jalosinska A., Smith L. (2020), Smart cities and a data-driven response to COVID-19, “Dialogues in Human Geography”, 10(2). DOI: https://doi.org/10.1177/2043820620934211

Kimmelman M. (2020), Can City Life Survive Coronavirus?, “The New York Times”, https://www.nytimes.com/2020/03/17/world/europe/coronavirus-city-life.html, 6.09.2022.

Krisledningshandbok (2020), Stockholms stads krisledningshandbok.

Krone R. M. (ed.) (1980), Systems Analysis and Policy Sciences: Theory and Practice, John Wilry & Sons, New York–Chichester–Brisbane–Toronto.

Krzysztofik R., Kantor-Pietraga I., Spórna T. (2020), Spatial and functional dimensions of the COVID-19 epidemic in Poland, “Eurasian Geography and Economics”, 61(4–5). DOI: https://doi.org/10.1080/15387216.2020.1783337

Kunzmann K. R. (2020), Smart Cities After Covid-19: Ten Narratives, “disP – The Plannnig Review”, 56(2). DOI: https://doi.org/10.1080/02513625.2020.1794120

Ladner A., Keuffer N., Baldersheim H. (2016), Measuring Local Autonomy in 39 Countries (1990–2014), “Regional & Federal Studies”, 26(3). DOI: https://doi.org/10.1080/13597566.2016.1214911

Ladner A., Keuffer N., Baldersheim H., Hlepas N., Swianiewicz P., Steyvers K., Navarro C. (2019), Patterns of Local Autonomy in Europe. Governance and Public Management, Palgrave Macmillan, Cham. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-95642-8

Landman T. (2003), Issues and Methods in Comparative Politics. An Introduction, Oxford University Press, Oxford. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203428252

March J. (1991), Exploration and exploitation in organizational learning, “Organization Science”, 2(1). DOI: https://doi.org/10.1287/orsc.2.1.71

Olejniczak K. (2014), Introduction, in: Organizational Learning. A Framework for Public Administration, eds. K. Olejniczak, S. Mazur, Scholar Publishing House, Warsaw.

Parker C. F., Sundelius B. (2020), Avoiding Failures of Collaborative Crisis Management: Lessons from Research and Practice, in: Collaborative Crisis Management: Inter-organizational Approaches to Extreme Events, eds. F. Bynander, D. Nohrstedt, Routledge, New York. DOI: https://doi.org/10.4324/9780429244308-10

Pietrzyk-Reeves D. (2017), Normative Political Theory, „Teoria Polityki”, 1. DOI: https://doi.org/10.4467/00000000TP.17.009.6588

Population (2022), Highest City Populations (300k+), https://populationstat.com/cities/, 14.09.2022.

Poradnik (2018), UM Poradnik postępowania w sytuacjach zagrożeń, https://bezpieczna.um.warszawa.pl/documents/56928/3787305/poradnik_final.pdf/fe6c194a-eec8-9451-e7b3-7c749c31a265?t=1634499639965, 11.09.2022.

Raport (2021), Urząd Miasta Stołecznego Warszawy, Biuro Analiz i Strategii, Raport o stanie miasta, Warszawa 2020, https://um.warszawa.pl/documents/56602/53230519/2020+Raport+o+stanie+miasta.pdf/fdf8319f-90af-f451-ea96-20d8880dae58?t=1654684206347, 09.10.2022.

Rozporządzanie (2006), Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2006942-om-krisberedskap-och-hojd_sfs-2006-942, 08.09.2022.

Sharifi A., Khavarian-Garmsir A. R. (2020), The COVID-19 pandemic: Impacts on cities and major lessons for urban planning, design, and management, “Sci Total Environ”, Dec 20, 749. DOI: https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2020.142391

Sienkiewicz M. W., Kuć-Czajkowska K. (2022), The Impact of COVID-19 Pandemic on Local Government Units in Poland, in: Local Government and the COVID-19 Pandemic: A Global Perspective, ed. by C. Nunes Silva, Springer, Cham. DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-91112-6_17

Slater S., Narver J. (1995), Market orientation and the learning organization, “Journal of Marketing”, 59. DOI: https://doi.org/10.2307/1252120

Smith G., Hughes T., Adams L., Obijiaku Ch. (2021), Introduction, in: Democracy in a Pandemic: Participation in Response to Crisis, eds. G. Smith, T. Hughes, L. Adams, Ch. Obijiaku, University of Westminster Press, London. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv1v3gqz6

Stepan A. (2001), Arguing Comparative Politics, Oxford University Press, Oxford.

Stockholms stad (2020), Stockholms stads säkerhetsprogram 2020–2023, Beslutat av kommunfullmäktige 2020-03-23, Dnr KS 2019/1543, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/styrdokument/sakerhetsprogram-2020-2023.pdf, 09.09.2022.

Stockholms stad (2021a), Utvärderingssekretariatets PM om process- och stabsutvärderingar, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/utvarderingssekretariatets-pm-om-process--och-stabsutvarderingar.pdf, 11.09.2022.

Stockholms stad (2021b), Fördjupad analys av äldreomsorgen – utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin inkl. stadens materialförsörjningsfunktion, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/utvarderingssekretariatets-pm-om-analys-av-aldreomsorg.pdf, 11.09.2022.

Stockholms stad (2021c), Fördjupad analys av ledarskapet – utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/sekretariatets-pm-ledarskap_anpassad.pdf, 11.09.2022.

Stockholms stad (2021d), Fördjupad analys av utsatta områden – utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/pm-utsatta-omraden---ks-2021_1233-bilaga-1_anpassad.pdf, 11.09.2022.

Stockholms stad (2022a), Stadsledningskontoret, Avdelningen för kvalitet och säkerhet, https://start.stockholm/om-stockholms-stad/organisation/stadsledningskontoret/, 09.09.2022.

Stockholms stad (2022b), Lärdomar från verksamheter för barn och unga – utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/ks-2022_234-tjansteutlatande-barn-och-unga.pdf, 11.09.2022.

Stockholms stad (2022c), Slutrapport – utvärdering av Stockholms stads hantering av covid-19-pandemin, https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/covid-19/ks-2022_235-bilaga-1---pm-slutrapport_anpassad.pdf, 11.09.2022.

Stockholms stad (2022d), City Governance, https://international.stockholm.se/governance/, 11.09.2022.

Swianiewicz P. (2019), Zmiany w poziomie autonomii samorządów gminnych w Europie Środkowej i Wschodniej po 1990 roku, „Studia Politologiczne”, 53. DOI: https://doi.org/10.33896/SPolit.2019.53.1

UN Habitat (2020), Urban Indicators Database, https://data.unhabitat.org/, 10.10.2022.

Lag (2006), Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2006544-om-kommuners-och-landstings_sfs-2006-544, 09.09.2022.

Ustawa (2007), Ustawa z dnia 26 kwietnia 2007 r. o zarządzaniu kryzysowym (z późn. zm.), Dz. U. 2007, Nr 89, poz. 590.

Walker R., Andrew R. (2015), Local Government Management and Performance: A Review of Evidence, “Journal of Public Administration Research and Theory”, 25(1). DOI: https://doi.org/10.1093/jopart/mut038

Warszawa (2022), Strategie, polityki, programy, plany, https://bip.warszawa.pl/Menu_przedmiotowe/programy_strategie_plany/default.htm, 12.09.2022.

Zarządzenie (2007), Zarządzenie nr 739/2007 z dnia 28 sierpnia 2007 r. w sprawie zmiany regulaminu organizacyjnego Urzędu miasta stołecznego Warszawy, https://bip.warszawa.pl/NR/exeres/DD606552-4456-4FF4-AF72-81E3AC135EB9,frameless.htm, 09.10.2022.

Zarządzenie (2019), Zarządzenie nr 227/2019 Prezydenta Miasta Stołecznego Warszawy z dnia 18 lutego 2019 r. w sprawie powołania Zespołu Zarządzania Kryzysowego m.st. Warszawy, https://bip.warszawa.pl/NR/exeres/F062AB76-28CE-4316-A28A-6EF1C443FA5E,frameless.htm, 09.10.2022.

Zarządzenie (2020a), Zarządzanie nr 547/2020 Prezydenta Miasta Stołecznego Warszawy z dnia 29 kwietnia 2020 r. zmieniające zarządzenie w sprawie powołania Zespołu Zarządzania Kryzysowego m.st. Warszawy, https://bip.warszawa.pl/NR/exeres/80A2C810-0275-46D4-B4F9-99F82A07E305,frameless.htm, 09.10.2022.

Zarządzenie (2020b), Zarządzanie nr 167/2020 Prezydenta Miasta Stołecznego Warszawy z dnia 10 lutego 2020 r. zmieniające zarządzenie w sprawie nadania regulaminu organizacyjnego Urzędu miasta stołecznego Warszawy, https://bip.warszawa.pl/Menu_przedmiotowe/zarzadzenia_uchwaly/Zarzadzenia/Prezydent_m__st__Warszawy/2020/luty/167_2020.htm, 09.10.2022.